Jag talar till mina vuxna barns änglar

När vackra saker händer blir gränsen mellan glädje och sorg så fin. I kväll vet känslorna varken ut eller in. Jag tror och önskar så att mamma ser alla våra steg och hur vi lever våra liv. Ibland behöver jag henne så mycket, inte för att det inte finns någon annan utan för att jag saknar henne så. Läste en dikt hos min faster, jag tror mamma kör med änglarna där uppe så vi blir väl omhändertagna.

Jag talar till mina vuxna barns änglar
Följer ni dem fortfarande?

Bär ni deras önskningar i era händer?
Vet ni något om deras kampfyllda ensamhet
och när de förnekar er och livet
vänder ni er bort och gråter
Men stannar kvar?

De behöver er
Mera än då de var små
de behöver er förtvivlat
för ungdomen är den svåraste tiden

Allting ska göras på egen hand
man skall rycka sig lös
tänka igenom allt själv
vill inte veta av änglar

O mina vuxna barns änglar!
En mor får inte längre ingripa
Men ni får.
En mor kan inte längre råda
Men er visdom är Guds.

Dröj kvar hos mina vuxna barn, änglar!
Hjälp dem att vandra i snårskogen
att finna den rätta vägen
deras enda väg

Viola Renvall

-Sara

 


Kommentarer
Postat av: Hille

love you!

2012-09-24 @ 23:34:56
Postat av: Evelina Svenningson

<3 fina du!

2012-09-25 @ 17:44:19
Postat av: Syster Matilda

Du sätter så fint ord på sorgen! jag älskar dig!

2012-09-25 @ 21:33:36
Postat av: Ida

<3

2012-09-27 @ 19:35:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0